Låt hösten tala till dig!

Hösten smyger sig på. Naturen kläs i nya färger innan den till slut börjar kläs av.  Har hösten nåt att säga oss? Jag tycker att den berättar om:

–  SKÖRDETID. Jag njuter av de blomsterarrangemang som avlöser varandra på vårt bord, och av fruktträden som dignar under sin börda! Bär och svamp lockar ute i markerna! Gud har dukat upp sitt bord för oss, generöst och oerhört njutbart! Tack Gud för allt Du har skapat, allt vi får njuta av fritt och för intet!

– FÖRGÄNGELSE. Det är inte direkt ett modeord.  Det handlar om obeständighet, borttynande, död. Inget här är bestående, allt bryts ner, allt har ett slut. Det gäller naturen och det gäller människan. I psaltarpsalmen 90 läser vi: ”Gud, lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet!” Hur kan jag på bästa sätt ta vara på livet jag fått? Hur vill jag ta vara på den här dagen?

– HOPP. Den som levt ett tag vet att det inte förblir höst för alltid! Det brukar komma en vår då träd och blommor knoppas, för att till slut slå ut i prunkande grönska och bedårande blomsterprakt! Vi lever med hoppet om att det blir så även denna gång. Hoppet för människan finns hos Jesus. Han hann aldrig uppleva åldrandets avklädande. Han blev dödad i 30-årsåldern. Men vår tro och bekännelse är att Gud väckte upp honom från döden, att han kom ut ur sin grav! Han besegrade döden! Tack vare honom bekänner vi frimodigt tron på ”de dödas uppståndelse och ett evigt liv!” Förgängelsen, borttynandet, döden har inte sista ordet! Vårt HOPP är att vi ska få leva för evigt hos Gud! Tacka Jesus för det!